Göteborg

Våra Utflyktstips Göteborg

Bohus fästning, Kungälvs kyrka och Kongahälla

Länge var Bohus fästning ett riktmärke för oss när vi närmade oss Göteborg på 45:an. Snart var vi framme hos barnen som flyttat hemifrån, och så småningom också barnbarnen. Och så Gunillas farbror Folke Linds tavla med flygande gäss framför fästningen, en av många fågeltavlor som hänger på våra väggar. Sedan vi flyttade till Göteborg har vi besökt Bohus fästning, Kungälv och Kungälv flera gånger.

Denna corona-söndag då vårvärmen äntligen gav sig till känna kom vårhatten fram och vi tog en tur till Kungälv och fästningen för en härlig promenad i solen. Fästningen är inte öppen för säsongen, å andra sidan var det ganska folktomt. Vi fick oss en skön promenad på gångvägen runt fästningen, med utsikt över Nordre älv, Göta älv, Bohusbron och Jordfallsbron.

Bohus fästning började byggas 1308 som ett försvar av Norges sydgräns. Ruinen ligger på en hög klippa på en holme i Nordre älv. Bohus fästning har gett namn åt landskapet Bohuslän. Under sin 700-åriga historia har fästningen kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad många gånger, men aldrig blivit erövrad i strid.

På fastlandet, med utsikt mot Bohus fästning, ligger Kungälvs kyrka, en träkyrka från 1682. Kyrkan är tack vare dess välbevarade helhetsskick en av de mest intressanta kyrkorna från den tiden i landet. I kyrkans tak finns magnifika målningar av göteborgsmålaren Erik Grijs från 1690-talet. Målningarna beskriver den yttersta tiden och är uppdelade i en gammaltestamentlig och en nytestamentlig sida.

Inte långt från kyrkan, på Västra gatan 13, ligger den Lagerlöfska villan. Här bodde läkaren Daniel Lagerlöf, bror till författarinnan Selma Lagerlöf. Det var när Selma besökte sin bror som hon skrev boken ”Drottningar i Kungahälla”.

Kungahälla, Konungahälla eller Kongehelle var en medeltida stad på norra stranden av Nordre älv i Bohuslän som då tillhörande Norge. På Hisingssidan låg Ragnhildsholmen. Kungahälla omtalas som kungsgård redan från 900-talet, blev Bohusläns första stad och var på 1000-talet en av Norges strategiskt viktigaste städer. På 1200-talet byggdes borgen på Ragnhildsholmen. När Bohus fästning byggdes tappade Kungahälla sin betydelse och är idag återstår bara en kulle av den en gång så betydelsefulla staden.


Solen kom från "fel håll", eller så var det bara vi som var tidigt på plats. I kameralinsen blir det mer dramatiskt än det egentligen var.


Först en rejäl skylt, sedan kan vi ta oss an fästningen.


Denna söndagsmorgon fann vi bara en bräsch i den yttre muren.


Imponerande fästning, aldrig intagen i strid.


Fars hatt.


Fin gångväg med utsikt över Göta älv och Nordre älv.


Ointaglig var den ...


... under sina 700 år.


Fågelsträck av Folke Lind, Gunillas farbror.


Kungälvs kyrka från 1682.


Takmålningarna i Kungälvs kyrka i Mellan himmel och helvete: Bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812 av Kajsa Nyström Rudling.


En bit från Kungälvs kyrka ligger Bergfeltska trädgården, en lite pärla i Kungälv.


Och straxt därefter det Lagerlöfska huset, där Selma Lagerlöf skrev boken "Drottningar i Kungahälla".


Många hus i kvarteren runt Kungälvs kyrka, det gamla Kungälv, har trevliga och upplysande skyltar.


Boken handlar om Norska och Svenska drottningar från medeltiden i sagans form.


På andra sidan Nordre älv från Ragnhildsholmen låg Kungahälla.

En fin utflykt vårens första dag!

Pappa Torgny och Mamma Gunilla

Tre torg i Göteborg

Sommaren 2019 hade vi inte hela vår semester gemensamt. Det innebar två veckor på egen hand för oss båda. Torgny, som gillar att åka spårvagn och se sig om i Göteborg, tog Göteborg till fots – Trottoarturism och spårvägssafari av Einar Hansson (Tack Ingegärd Oad!) i handen och hoppade på närmaste vagn. Det blev 5:an österut.

Gunilla som är poddlyssnare tipsade innan turen om ett avsnitt av En kvart om Göteborg som görs av Göteborgs stadsmuseum. Ett av programmen handlade om tre torg; Kaggeledstorget, Axel Dahlströms torg och Olskrokstorget. Eftersom 5:an passerar mellan Torpavallen och Kaggeledstorget blev det första stopp. En kort promenad och där låg torget, en sorglig historia. Då det blev ett kort stopp. Nu är det så att Torgny inte är någon poddlyssnare, så han viste inte vad han skulle titta efter. Han var mer intresserad av spårvagnen.


Både torget och skylten kändes något bedagade.


Kaggeledstorget var första stopp på Torgnys spårvagnssafari i Göteborg sommaren 2019.

När detta utflyktstips skulle skrivas var planen att skriva om Axel Dahlströms torg med intarsian av Endre Nemes. För att göra en jämförelse åkte vi till Kaggeledstorget för att ta en tråkig bild på torget och sedan åka vidare till Axel Dahlströms torg. På vägen dit lyssnade vi på podden och då kom torget till liv. Där fanns vårdträdet, en fin hängbjörk, och en skulptur av Eric Grate – Våren.


Från andra hållet ger Kaggeledstorget ett annat intryck. Då hamnar vårdträdet, en hängbjörken, i blickfånget.


En bänk i solen i mars är aldrig fel.


Våren ...


... av Eric Grate.

Skulpturen Våren gav associationer vidare till Charles Felix Lindberg vars fond bekostat skulpturen. Han donerade 2 088 567 kr till stadens prydande och förskönande. Charles står själv staty på Charles Felix Lindbergs plats, vid Avenyn mellan Nya Allén och Parkgatan. Vi uppmärksammades på Charles under en stadsvandring på temat kvinnorna längs Avenyn. Lite apart kanske, att lyfta fram en staty av en man under den vandringen. Men Charles donationsfond har bidragit till många statyer i Göteborg, flera av de kvinnor som vandringen handlade om.


I en av gångarna ut från torget hittade vi dena utsmyckning. Hästmarknad?


Ett soligt besök på Kaggeledstorget en lördag i mars.

Helt plötsligt blev Kaggeledstorget levande. Hit ska vi återvända en sommardag och ta en promenad i omgivningen. Sedan bar det av mot Axel Dahlströms torg på Högsbo höjd strax norr om Högsbo kyrka, eller Sankta Cementa som den ibland kallas. Vi besökte torget första gången Långfredagen 2019. Vi skulle lyssna på Stabat Mater av Karl Jenkins i Högsbo kyrka. När vi kom till torget fick vi se den magnifika marmorintarsian 8x8 meter på en husvägg i änden av torget. Gunilla plockade fram podden och spelade avsnittet om torget. Vi blev begeistrade och fick upp ögonen för Endre Nemes, som vi sedan läste vidare om och såg tavlor av på Mölnlycke bibliotek. Nemes ville donera sin kvarlåtenskap, massa konstverk, till Göteborgs stad. Men Göteborg kunde inte bestämma sig för att ta emot så till slut hamnade de istället i Mölnlycke, Härryda kommun. Till slut hamnade även en litografi av Nemes i familjen Lindéns hem, dock ej från Mölnlyckes samling.


Torgets skylt vittnar definitivt inte om torgets konstnärliga värden.


Axel Dahlströms torg med marmorintarsian av Endre Nemes.


8x8 meter mäter konstverket, som dock inte togs emot med stor stor entusiasm när det stod klar 1955.


Sämre ställen att vila fötterna på finns ...


60 marmorsorter från hela världen och 7 500 arbetstimmar.


Torgnys vårhatt matchar Marmorintarsian.


Konstverket är årsbarn med Torgny.


Ur väggen av Yvonne T Larsson från 2009 står på torget, där det denna lördag var full kommers.


Ett klassiskt punkthus, 15 våningar högt och färdigt 1956.


Returhuset i rostig plåt var de inte så förtjusta i på podden. Det låser in torget.


Högsbo kyrka, även kallad Sankta Cementa eller Göteborgs fulaste byggnad.


Sommarutställningen 2019, med ett urval av verk från kommunens samling av Endre Nemes, i Nemeshallen i Mölnlycke kulturhus, Biblioteket.


En litografi av Endre Nemes hittade hem till familjen Lindén, som ett fynd på Göteborgs Auktionsverks nätauktion förra hösten.


Skåpets hemlighet (1977) av Endre Nemes (1909-1985).

Det tredje och sista torget i podden är Olskrokstorget. Samuel och Anna bodde tidigare i Stampen, på andra sidan motorvägen och den nedgrävda järnvägen. Det har hänt att Torgny begett sig ut på morgonen för att köpa kaffe och GP, när vi var där och lånade lägenheten. Då var intrycket av torget att det är en enda stor spårvagnshållplats. När vi flyttat till Göteborg har vi besökt torget flera gånger; för att handla bröd på Cumpane Bageri och besöka Myrornas second hand. 2018 upptäckte vi att det finns ett näsduksträd på Olskroksgatan strax intill torget. Söder om torget ligger Östra kyrkogården, som vi haft anledning att besöka flera gånger.


Fräschaste skylten av de tre torgens, men undanskymd och anonym, men alla vet väl att spårvagns- och busshållplatsen är Olskrokstorget.


Där borta ligger Stampen. Inte helt enkelt att ta sig därifrån till Olskrokstorget, men jakten på kaffe och GP ...


... gjorde att jag lyckades ta mig dit. Men jag fick vänta utanför ICA innan de öppnade.


Den del av Olskrokstorget som känns som ett torg, lite i skymundan.


En stor del av torget upptas av handelsbodar med bland annat en fiskhandlare, som varje torg i Göteborg med självaktning måste ha.


Det centrala på Olskrokstorget verkar vara den livligt trafikerade spårvagnshållplatsen.


Backen ner mot Olskrokstorget, från Redbergsplatsen och Östra kyrkogården.

Lyssningstips: Podden En kvart om Göteborg, av Göteborgs stadsmuseum.

Nu har vi lärt känna tre torg i Göteborg, och det finns många fler att upptäcka.

Pappa Torgny och Mamma Gunilla

SeminarieParken

I körsbärsblomningens tid brukar sociala medier översvämmas med bilder på de rosa blommorna på översållade träd, som finns på utvalda platser i städerna. I Stockholm är det Kungsträdgården och i Göteborg SeminarieParken. I år har det varit lite blygsamt med bilder. Men någonstans i sociala medier såg vi att det blommade i Seminarieparken. Vi begav oss dit en lördag i corona-tider och där blommade det. Blommorna var lite frostnupna och några knoppar återstod. Men det blommade, om än blygsamt. Vårtecken!


Körsbärsträdet blommar på bar kvist.


SeminarieParken på Övre Husargatan i Göteborg.


Ofta är det fullt med folk i SeminarieParken, men denna lördag var vi nästan ensamma.


Många foton tas det ...


Seminarieparken 4 april 2020!

Det finns körsbärsträd på Järntorget och i Japandalen i Botaniska, och de blommar senare på våren.


Järntorget 15 april 2019.


Japandalen i Botaniska 21 april 2014.

Bilden på barnbarnet Hanna i Japandalen är en favorit. Vi var där en solig vårdag 2014, när vi besökte Göteborg för att hälsa på barn och barnbarn. Det var massor med folk som njöt och fotograferade. Plötsligt tar Hanna några steg fram och ställer sig och tittar ner på vattenspegeln som var fylld med vissnande blomblad. Just då backar folk undan och jag fångar ögonblicket med kameran. Det var en tillfällighet att Hanna hade rosa kläder.


Japandalen 10 maj 2018 och blomningen är nästan över och Hanna har blivit fyra år äldre.

Härliga våren!

Pappa Torgny och Mamma Gunilla

 

Näsduksträden i Göteborg

Näsduksträdet i Botaniska trädgården i Göteborg har alltid fascinerat oss. Innan vi flyttade till Göteborg brukade vi försöka hinna med ett besök i Botaniska när vi hälsade på barnen här. Vid något tillfälle fick vi se trädet i blom, men för det mesta var det innan blomning eller så var trädet överblommat.


Näsduksträdet i Japandalen i Botaniska. Länge trodde vi att detta var det enda näsduksträdet i Göteborg.

Nu spanar vi in näsduksträdet varje år: före, under och efter blomningen. 2018 var inget undantag. Söndagen den 27 maj planerade vi ett besök i Botaniska eftersom det borde vara blomning på gång. Det var jobbarsöndag för Gunilla så vi startade tidigt. Samtidigt läste jag i GP att det faktiskt fanns två näsduksträd i Botaniska. Ett i Japandalen och ett i Bambudalen. Dessutom fanns det ett i Olskroken också!

Vi blev taggade och letade rätt på näsduksträdet i Bambudalen, som vi inte fått ögonen på tidigare. Och så tittade till det i Japandalen också. Häftigt med två av det sällsynta näsduksträdet i samma trädgård.


Botaniska är duktiga på att skylta när det är något ovanligt på gång, t ex när näsduksträdet och svinröven blommar.

Från Botaniska åkte vi till Olskroken och började leta. Det gick sådär. Vi frågade några personer som vi mötte, men ingen kände till att det fanns ett näsduksträd i deras kvarter. Vi var nära att ge upp när vi fick ögonen på en plantering på Olskroksgatan. Där var trädet, men blomningen var över. Vi hittade några vissna högblad på marken som ändå bekräftade att vi hittat trädet.


Här i planteringen på Olskrogsgatan finns ett exemplar av näsduksträden, något som inte verkar vara känt bland lokalbefolkningen som vi frågade.


I stort sett det enda tecknet på att det fanns ett näsduksträd i Olskroken var några högblad på marken.

Torgny la ut bild på Facebook och berättade att vi sett de tre näsduksträden i Göteborg. Då kommenterade en kommunikatörskollega: ”Och det finns ett på Västra kyrkogården”! Nu var det inte tid att leta fler näsduksträd eftersom det var jobbarsöndag med Himmelrik-gudstjänst med våravslutning och grillkväll i Sävedalens kyrka. När allt var diskat och klart och solen fortfarande sken tänkte vi att vi i alla fall skulle göra ett försök att hitta trädet på Västra kyrkogården.


Plikten kallade till Sävedalens kyrka, men när den väl var uppfylld begav vi oss ut på fortsatt jakt efter näsduksträd.

Eftersom vi inte varit där tidigare tog det ett tag att hitta trädet. Vid begravningskapellen stod trädet och det var i blom. Placeringen kändes helt rätt; näsdukar vid begravningskapellen S:t Lukas och S:t Markus.


S:t Markus begravningskapell, med näsduksträdet utanför ingången.


Här var trädet i blom även om högbladen börjat falla till marken.


Vid Begravningskapellen gick det att studera blommorna och högbladen på nära håll.

Nöjda med att ha sett de fyra näsduksträden på en och samma dag bortsåg vi från en kommentar på Facebook att det lär ha funnits ett träd även i en villaträdgård på Hisingen. Några veckor senare satt vi en vacker eftermiddag på en parkbänk i Trädgårdsföreningen och njöt. Helt plötsligt kommer en guide förbi med en grupp och guiden pekar mot ett träd bakom oss och säger: ”Där har vi vårt nya näsduksträd”! Och ja, visst var det ett näsduksträd bakom oss. Så nu hade vi ett femte träd att besöka i blomningstid nästa år.


Döm om vår förvåning när vi av en slum fick veta att det stod ett näsduksträd i Trädgårdsföreningen också.

Näsduksträd är en art i familjen nyssaväxter och är den enda arten i davidiasläktet. Det har sitt naturliga utbredningsområde i de centrala delarna av Kina, bland annat provinserna Hubei och Sichuan. Trädet anses vara ett av de vackraste blommande träden i världen.
Läs mer om Näsduksträdet på Wikipeda.

Näsduksträdet blommar vanligtvis i slutet av maj / början av juni. Det finns två näsduksträd i Botaniska trädgården – ett i Japandalen och ett i Bambulunden. Exemplaret i Japandalen är det där man lättast kan se blomningen. Det står på höger sida om huvudvägen strax efter dammen på vänster sida.
Läs mer om Näsduksträden i Botaniska trådgården

Med lite nyfikenhet finns det mycket att glädjas åt!

Pappa Torgny och Mamma Gunilla

Fjärås Bräcka med Naturum

Sista helgen i mars, mitt i corona-krisen med dess begränsningar, fick vi en solig helg och en obändig lust att komma ut i naturen. Förra året hade vi tagit en promenad i Särö Västerskog och styrde kosan dit. Först högmässa i Askims kyrka, där vi naturligtvis höll armlängds avstånd och satt glest. Sedan körde vi mot Särö. Det visade sig dock att parkeringen var full och flera bilar i kö. Det var inte bara vi som ville ut naturen och njuta av solen. Vi ändrade snabbt resmål och körde mot Fjärås Bräcka, ett par mil bort. Där hade vi varit med två av våra barnbarn en solig sommardag för två år sedan och tänkt att vi skulle återvända. Nu blev det av. Det var fler som kommit på samma tanke, men parkeringen var inte full naturen är rymlig.


Gunilla och Hanna orienterar sig vid de informativa skyltarna vid Naturum Fjärås-Bräcka.


Förutom Naturum finns det många lätta vandringar i omgivningarna.


Naturum smälter fint in i israndsnaturen.

Fjärås Bräcka, sydost om Kungsbacka, är en israndsbildning som reser sig 60 meter över den Halländska kustslätten. Den bildades av inlandsisen för 14 500 år sedan. Här finns ljunghedar, gravfält, forntida färdstråk, kolerakyrkogård och ett Naturum med både fin och bra information samt lätta vandringsleder.


I dungen finns en tidslinje med stenar som leder mot Naturum.


Mormor, Hanna och Ester en solig sommardag 2018.


Det gamla sandtaget fungerar nu som vattenrenare.


Vem gillar inte att gå i en labyrint.

Nedanför Naturum ligger att gammalt sandtag där SJ ända fram till 1967 grävt bort miljontals ton med grus för sina järnvägsbyggen. Ortsborna protesterade länge och lyckades till slut stoppa brytningen. De befarade att den högre belägna sjön Lygnern, Hallands största sjö, skulle bryta igenom åsen och helt enkelt tömmas på vatten. Nu börjar sandtaget växa igen och naturen återta marken. I botten av sandtaget finns dammar dit vatten pumpas för att filtreras genom sanden och blir dricksvatten. Här finns också en labyrintisk stensättning, en trojaborg. I sjön Lygnern, som har ett mycket rent vatten, finns en populär badstrand.


Naturum har café och en pedagogisk utställning som är intressant för ung som gammal.


Mormor missar inte chansen att läsa för barnbarnen, god pedagog som hon är.

Alla naturstigar börjar vid Naturrum och det finns gott om bra skyltar och fina broschyrer till hands, även när Naturum är stängt.


Sjön Lygnern är en populär badsjö, men inte i mars.


En stunds vila i marssolen.

Kolerakyrkogården vilar 48 Fjäråsbor som dog i kolera under epidemin 1834. Koleran nådde Västkusten sjövägen under högsommaren. De döda bars i tjärade kistor till den avlägset belägna kyrkogården. För at skydda sig mot smittan drack kistbärarna brännvin. Till de dödas minne står vid varje grav en sten med de dödas initialer. 1954 reste församlingen en minnessten på platsen.


Änglar vakar över Kolerakyrkogården.


I begrundan inför de enkla gravstenarna på kolerakyrkogården.


Minnesstenen över de 48 offren för koleran i Fjärås restes 1954.


En glada seglade över Fjärås-Bräcka den där sommardagen 2018.

Väl värt ett besök, både med och utan barnbarn!

Pappa Torgny och Mamma Gunilla

Skansen Lejonet och Emerantia

När vi hälsade på vår äldsta son som bodde i Stampen under några år så tittade jag ofta längtansfullt på Skansen lejonet, men det gick inte att gå dit för järnvägen och motorvägen låg i vägen.


Att ta sig till Skansen Lejonet är inte helt enkelt. Särskilt som lejonet inte en syns. Men skam den som ger sig; vi gav inte upp utan hittade (cykel-)vägen dit en solig dag sommaren 2018.

När vi så småningom flyttade från Värmland till Göteborg fick vi möjlighet att leta oss dit. Vi bor ju inte så långt ifrån så vi tog cyklarna. Men det var inte lätt att hitta dit. Man får cykla över och under och fram och tillbaka men till slut kom vi fram.


Vi tog Danska vägen till Olskroken och vidare över E20/E6 och sedan vidare ...

När vi parkerat cyklarna gick vi uppför Emerantias backe för att komma upp till Skansen.


Emerantias backe med blicken mot Skansen Lejonet.

Emerantia var en modig kvinna som försvarade Gullbergsvass hus som låg på kullen innan Skansen byggdes 1687. Sverige och Danmark låg ju i ständiga krig så även 1612. Maken Mårten Krakow var sängliggande med en skottskada i benet så han överlämnade försvaret till sån dådkraftiga hustru. Hon slog tillbaka fem anfall av danskarna. Hon och de andra soldathustrurna samlad skrot och sköt på motståndarna och kokade lut och hällde över dem. Hon vann slaget.


Lejonet!

Skansen Lejonet och Skansen Kronan ritades av Erik Dahlberg och började byggas i maj 1687. Vi det här laget hade Karl X vunnit över danskarna och södra Sverige var numera svenskt. Men det var ju inte långt till Danmark och de ville ju gärna ha tillbaka den ”vackraste delen” av Danmark. Så Karl XI lät förstärka försvaret av Göteborg. Skansen stod klar 1692 och gick ur militär tjänst 1942. Det ståtliga 4 meter höga lejonet sattes upp 1893.


Från Skansen Lejonet ser vi bangården, Judiska begravningsplatsen, Stampen, Nya Ullevi, Gothia Towers, Gårda ...

Skansen renoverades på 1970-talet och 1974 blev det förbundsborg för Götiska förbundet som ordnar trevliga guidade turer. Skansen kan också hyras för fester. När vi var där var det dukat för bröllop. Mäktig lokal för en sådan fest.


Utgrävning som blottlägger Gullbergshus som Emerantia med kraft försvarade, då maken hade lite ont i benet.

I samband med grävningar för Västlänken hittade man lämningar efter Gullbergsvass hus, spännande att få en glimt av 1500-talet.


Gunilla med vår guide den sommardag då vi äntligen kom till Skansen Kronan.

Man kan läsa mer om Emerantia, Erik Dahlbergh, Skansen Lejonet, Götiska förbundet och kungarna på Wikipedia.

Lyssningstips:
Podden Kvinliga krigare om Emeratia

Det finns alltid en väg som leder till målet!

Mamma Gunilla och Pappa Torgny