Den som läst på vår matblogg har kanske förstått att mycket av det vi lagar är vegetarisk mat eller åtminstonne utan kött. Det beror på att jag, Torgny, varit vegetarian sedan 1978, tre år innan jag träffade Gunilla. Dock är jag inte vegetarian i strikt bemärkelse. Jag äter fisk, ägg och mjölkprodukter. Men kött har jag inte ätit sedan 1978.



Det hela började när jag gjorde vapenfri värnplikt inom civilförsvaret och kommunen i Katriheholm några år innan. Där bodde vi, 15 killar, kollektivt under veckorna. Bland oss fanns några vegetarianer och jag bestämde mig då för att bli vegetarian. Motiven var solidariska och önskan om matproduktion utan djurindustri (sk MUDIMUMS). Eftersom jag bodde hemma var det inte läge att börja direkt. Men efter att ha haft eget hushåll i några månader och levt på makaroner, pulvermos, hamburgare och falukorv i olika kombinationer tröttnade jag och handlade grönsaker istället. Det blev en grönskastallrik och på den vägen har det fortsatt.



Gunilla fick ta mig och alla mina matidéer i ett paket. Och hon tog det på ett bra sätt. Med åren breddades vår matlagning och när barnen växte upp kom köttprodukter in i vårt kök. Men fisk och vegetariskt har alltid varit dominerande i vår matlagning. Och till min stora glädje har en av sönerna sedan några år tillbaka valt att vara vegetarian, dock något strikate än vad jag är.

Pappa Torgny

September 2007 sa vår mellanpojk Andreas: "Du skall starta en blogg, morsan". Först var jag skeptisk. Jag känner mig inte som en typisk bloggare som har synpunkter på allt. Men Andreas övertalade mig eftersom barnen skulle ha nytta av att lätt komma åt familjerecept och tips från mamma. De brukar ringa och fråga efter recept.

Jag började med att lägga ut gamla favoriter och det som barnen brukar fråga efter, t ex mormors soppa och potatis och farmors fiskpudding. Så småningom blev det nya recept och nu har jag nytta av den själv. Efter ett tag började Torgny ta fram kameran och fotografera både tillagningen och det färdiga resultatet. Ofta hör vi "stopp, jag skall fotografera först" när alla är hungriga och vill hugga in på maten.

Nu tänker vi redan när vi handlar om det är något som passar för bloggen. Och det är roligt att duka fint och med olika porslin för att det skall se trevligt ut. Vi går på seconhand och letar porslin från vår barndom. Man blir lite nostalgisk med åren.

Julen 2009 började vi föra över recepten till en hemsida. Med över 400 inlägg fungerar en hemsida bättre när man skall sortera och söka bland recepten.


Andreas, Åsa, Katarina och Benjamin vid köksbordet
dukat med nostalgiskt porslin och libanesisk mat.

Mamma Gunilla och Pappa Torgny

Gunillas libanesiska matlagningskurs pågår några veckor till. Vad gör jag då? Jo, min egen uppfinning. Stekta äggmackor. Gunilla säger att vardagens matlagning skall vara enkelt, snabbt och gott. Denna maträtt träffar i alla fall rätt på två av kriterierna – snabbt och enkelt. Kanske gott också. På bilden ser det i alla fall lite läckert ut och en bild ljuger ju inte (lärde jag mig innan digital bildhantering blev i var mans ägo).


Så här ser det ut...

2 portioner

4 ägg
4 formfranska
1 gul lök
1 tomat
salt och peppar
serveras med bostongurka och ketchup


Här är ingredienserna...

Stek formfranskan, äggen, den skivade löken och den skivade tomaten. Salta och peppra där det passar. Montera sedan två smörgåsar per person. Formfranskan i botten. Den skall vara stekt. Går givetvis att rosta. Det går ju snabbare och blir mindre disk, men lite får man ju lägga ner sig om man vill nå upp på den kulinariska stegen. Åtminstonne en pinne.
Lägg löken och tomatskivorna på brödet och ägget på toppen. För den som vill toppar man med bostongurka och om så önskas även ketchup (vilket jag tycker är en ingrediens som förstör allt!!).


Så här går det till....

För den som inte gillar lök och tomat men äter kött går det att lägga en skinkskiva mellan brödet och ägget.

Yngste sonens spontana betyg (på skinkvarianten): "Mamma är borta nästa onsdag också. Då gör vi det här igen. Det är jättegott."
Straxt efter: "Jag värmer en pizza också. Man blir ju inte jättemätt."

Smaklig måltid!

Pappa Torgny

Vi är medelålders matintresserade fembarnsföräldrar i Värmland. Inte infödda, men inflyttade för snart 25 år sedan. Idag, 2009, är de tre älsta barnen utflugna. Två är bosatta i Göteborg och en pluggar i Preston, England. Vi gillar att laga mat tillsammans, duka fint och ordna kalas, gärma med tema. Gunilla lagar och Torgny assisterar så att det blir lätt och roligt.


Jonathan, Benjamin, Erik och Miriam, Gunilla och Torgny,
Anna och Samuel, Andreas sommaren 2008.

Mamma Gunilla och Pappa Torgny

På höstarna älskar Torgny att plocka trattkantareller och jag följer snällt med. Vi torkar dem och har sendan svamp under hela året. Det här var första gången vi använde trattkantareller i pyttipanna. Det passade utmärkt. Ett tips är att steka ingredienserna i separata stekpannor. På det sättet blir framför allt löken bäst.




4 portioner

1 kg kokt potatis
2 stora lökar
1½ dl blötlaggda torkade trattkantareller
paprikapulver
1 tsk socker (till löken för att ge den fin färg)
salt och peppar
smör

Skala och tärna potatisen. Stek löken, svampen och potatisen i smör i separata stekpannor. Blanda och servera med rödbetor och stekt ägg.



Smaklig måltid

Mamma Gunilla och Pappa Torgny

När man inte får äta torsk längre får man ta någon annan fisk. Gös är ett gott alternativ. Som vanligt när jag lagar mat skall det vara enkelt och gott. Pepparroten som vi serverade till gösen fick vi av vår fiskhandlare utanför Willys i Karlstad, "vår egen affär". Som den lokalpatriot och västkustbo han är, är det naturligtvis en lokal pepparrot (Fjärås) och den bästa enligt honom. Han uppskattar inte franska örter och vitlök. Han vill ha rena och svenska smaker till fisken.



4 personer

1,5 kg hel gös
salt och peppar

Tillbehör
pressad potatis
små gröna ärtor
smält smör
pepparrot



Rensa fisken, klipp bort gälar och ta bort innamätet. Skölj ordentligt innuti och utanpå. Salta och peppra innuti. Lägg fisken på en plåt och ungsstek i ca 200 grader i 20-25 minuter. Den är klar när köttet lossnar lätt från ryggfenan.

Fiskhandlaren hade rätt. Pepparroten var pricken över i. Jättegott!!

Samklig måltid!

Mamma Gunilla och Pappa Torgny